SATC 2



Såg precis Satc 2 här hemma. Bra film men inget slår den första. Känslorna när Big ångrar sig och åker ifrån bröllopet och när Carrie's och Big's limo möts och hon går ut för att slå honom med blommorna. Tårarna sprutar! Mest för att vi nog alla har blivit svikna en gång i tiden och kanske inte just vid altaret, men i livet. Även hur Carrie på "smekmånaden" är sliten, trött och gråtfärdig hela tiden, hur hon ser ut är just så där jag ser ut när jag får hjärtat krossat. När man inte har nån matlust och hur man får upp minnen av allt man ser och får den där värken i magen, nästan en känsla av nervositet.
Men med den här filmen fick jag ingen "ooooh-aaaaahh" känsla. Då och då dök det upp lite gåshud och nära till tårar var jag nog bara en gång. Men en känsla av att jag måste se världen mer, jag måste få rida på kameler iklädd i vackra skapelser, jag måste få uppleva mer. Livet handlar om mer än kärlek, hitta den rätta, skapa en familj, stressa genom vardagen med man och barn och fotbolls träning och allt vad det nu heter. Jag ska inte ha så bråttom med allt. MEN en resa i höst måste bli av!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Blogg listad på Bloggtoppen.se