Ezzo

Så blev det natta och jag borde ligga och sova just nu, men hepp. Jag har myror i benen som jag brukar få när jag jobbar länge och aldrig sitter ner. Kaffe efter kaffe och cigg efter cigg för att hålla tålamodet uppe och bara få sätta sig ner lite, ja det är väl så jag får sumera mina dagar och kvällar på äldreboendet. Jag älskar mitt jobb, verkligen! Jag älskar att prata med de äldre och få positiv gensvar. Som rubriken i en artikel jag läste "Jag älskar de äldre men jobbet knäcker mig" Jag tycker inte att vi ska behöva stressa så som vi gör, och när vi väl får en liten halvtimma att stressa ner på så kan man ju inte det. Jag åt idag upp min middag på tio min, TIO MINUTER!! Den magvärken jag hade sen, fy fasen.
Nu ska jag inte klaga, jag ska tillbaka dit imorn vid sju, ta rapporten och börja väcka de boende för en ny dag med nya tag.

Imorgon ska jag stimulera mitt intellekt genom att gå på onsdagsklubben med Tommie, blir säkert trevligt och jag slits redan nu med att "vara nykter och köra dig och hem" eller "slappna av och sluta stressa och ta några glas rödvin". Ja...som sagt, jag måste vara den mest sönderstressade människa som finns. Jag oroar mig hela tiden och tänker hela tiden på framtiden men aldrig på mig själv just nu här i nutiden.

Vi sumerar dagen med att säga, upp stressad på morgonen, stressa sönder hemma och sedan på jobbet, och nu....chill...men då är det redan dags att sova.