Jag vet nu...

Jag vet  varför jag fick den där känslan igår., jag ljög för mig själv...det gjorde ont  att tänka på det igen, på dig igen. Svårt att släppa en människa bara så där, du fanns där trots att du gjorde mig så mycket ont!  Han var så lik dig, det var därför du kom upp i mina tankar igen, och främst hjärtat, och jag insåg att jag aldrig någonsin kommer att släppa dig. Då jag såg dig i sthlm, då alla känslor kom upp igen, då jag visste att du var sur för att se mig där, men ändå glad över att se mig må så bra. Jag står här i alla fall, fyra år senare så känner jag ändå samma sak för dig, dock med hjärtat blottat så här.,...så är jag ganska så sårbar., men hatet har nog växt endel. Det kommer aldrig bli vi igen, det kommer aldrig finnas en plats för dig och mig där vi andas samma luft. Det är jag nu, ensam kvar, mot världen. Sharbel...vad folk än säger, hur mycket dom än trampar ner dig. Så är du en stark människa som klarar av det och jag kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta för dig. Det var vi två mot alla ett tag, nu är det du mot dina, och jag mot mig! Vi är två svarta får i våra familjer, men ta mig fan på att vi är de vackraste svarta fåren som finns.





image547
 

Kommentarer
Postat av: Helena

Love hurts!

2007-08-14 @ 20:12:42
URL: http://www.beverlyhills.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Blogg listad på Bloggtoppen.se