Min jordenrunt resa...drömma kan man ju alltid
Om man spyr av tanken på puttenuttiga inlägg så ska man nog inte läsa det här inlägget. Speciellt inte en viss herre just nu...
Jag kände för att skriva allt jag bara kände just nu, jag gjorde det med...jag skrev ner ALLT. Men istället för att publicera det så raderade jag det... ni är inte redo. Ni är så inte redo för det...
Ibland känner jag bara för att flytta längre och längre bort. Men hela mitt liv har bestått av att fylla i saker i kartonger och flytta vidare till nästa stad. Det är min grej helt enkelt. Jag flyr undan istället för att konfrontera. Och så länge jag känner att det är bra för mig så tänker jag fortsätta med det. Jag tror jag tar min utbildning och drar härifrån så fort som fan. Göteborg är för litet för mig. Jag ska nu börja planera min resa runt jorden...om inte det hjälper mig. Vad fan gör då det? Jag vill resa helt själv, vill bara vara jag, mina tankar och musiken från Ipoden. Who can blame me? Det är allt jag vet, var det nåt som inte dög i stan så flyttade vi alltid vidare.
Min första destination och jag kommer inte ta alla i turordning nu:
Nya Zeeland, jag tror att min själ skull få lite ro där. Jag tror att jag skulle kunna läka mina inre sår där. Vandra i bergen eller bara sitta vid stranden. Många ser det som om det inte är min grej, att jag är för tjejig och för "Liten" för att kunna klara av något sådant. Men då känner ni inte mig helt enkelt. För enligt mig finns det inget jag inte klarar av. 
Sen vill jag till Fiji. Vill så supa in all kultur från varje plats jag besöker, kanske träffa nya vänner som också är ute och reser för att hitta sig själva. 
En dag ska jag hit...Brasilien, samban, karnevalerna, färgerna, musiken, maten vad finns det att inte tycka om i Brasilien.
