Heart broken...

Jag ligger hemma med datorn på magen och mobilen en meter ifrån mig, jag tänker inte gå ut någonstans idag utan ligga här hela dagen. Jag har öroninflammation och tänker bara kurera mig med pencellin och skit...så det så..

Har inte bloggat på ett tag...händer visserligen inte så mycket, fick nog på killen jag träffade förr och tyckte han kunde ringa vissa andra tjejer istället, för de ville säker "träffa" honom. Eller ha det lite "mysigt" i hans lägenhet som han brukar ha...inte ett ord mer från han kom den kvällen. Men så träffa jag han igår..hans blick sa "Ezgi kom och sätt dig här" jag skaka på huvudet och gav han blicken "nej, det är över med det" och så var det över...vi båda förstod..vi skakade hand och så var den sagan slut..det gör faktiskt lite ont i hjärtat...visst han är inte den bästa killen alls, men när vi var tillsammans var han bäst!

Det är nog svårt för folk som inte varit i min situation med honom att förstå det, svårt och jobbigt att behöva höra att han beter sig som ett barn och hur han sköter sitt jobb. Man vill alltid tro om det bästa om folk, men sanningen svider...

Så utanpå kan jag vara stark och be honom dra dit peppar växer men inuti spricker mitt hjärta och  jag saknar honom. Det krävs mycket vilja för att kunna stå emot honom, men jag antar att jag lyckats.....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Blogg listad på Bloggtoppen.se